Tänk att varje dag känna sig värdelös... 

Jag gör allt för att få dagarna så bra som möjligt, jobbar dom dagarna jag blir bokad, har pluggat upp massa ämnen och tagit hand om barnen..Men känns som de aldrig är nog.. 

Att det jag gör räknas inte.. 
Får ibland veta att jag är en dålig mamma för att jag inte orkar springa efter mitt barn eller att jag tänker på mig själv.. Jag ger mina barn allt.. Massa kläder saker,trygghet och kärlek...
När jag vaknar finns bara barnen för mig..

Sen när vi är hos nån så är de typ bara jag som ska ta hand om barnen även dom som inte är mina... 

Börjar bli trött på att bli utnyttjad och ledsen....

Att varje dag är en kamp att klä på sig är jobbigt. Att ha hela garderoben full med kläder men inget är fint på... Bara känna sig som en elefant eller flodhäst när man hela tiden får höra att man har gått upp i vikt eller dyligt.. 

Så  jobbigt när ingen tar mig för den jag är istället för att se ner på mig för den jag inte ska vara..

Jag kämpar varje dag me att tänka på vad jag ska äta och inte äta..

Jobbar så mycket det går och jag saknar faktiskt studierna...Saknar att läsa och ha egentid med studierna och få resultat.. 

Hoppas på att komma in på utbildningen jag ska söka bara jag fått hem mitt betyg.. 

Att bara veta att det jag gör inte är tillräckligt.. 

 

Vet inte hur jag ska gå tillväga om jag ska göra så som folk vill att det ska vara..

Jag skulle ha tränat idag men vart tvungen att göra matlåda,barnen skulle bada och sen bäddade vi rent i sängarna åt barnen.. 

Hoppas på att dagarna blir bättre och allting funkar... 

sommaren kommer och jag ska jobba...

 

kram